Håller du med oss om problemen med marknadsskolan?

Vårt mål är en jämlik skola som ger alla barn rätt start i livet oavsett var man bor, vad man har för förutsättningar eller storleken på föräldrarnas plånbok. Dagens marknadsskola, där vinstjakt riskerar att gå före kunskap, leder ofta till motsatsen. Vi tycker att det finns en rad stora problem med marknadsskolan. Håller du med oss?

1. Idag får friskolor och stora friskolekoncerner plocka ut hur mycket skattepengar de vill som vinst. Det tycker vi är orimligt. Skattepengarna ska gå till elever och lärare, inte till vinstjakt. Håller du med?
1. Idag får friskolor och stora friskolekoncerner plocka ut hur mycket skattepengar de vill som vinst. Det tycker vi är orimligt. Skattepengarna ska gå till elever och lärare, inte till vinstjakt. Håller du med?





2. Varje elev tar med sig en pott skattepengar till sin skola, kallad ”skolpeng”. Eftersom det inte finns någon vinstbegränsning så tjänar friskolorna på att locka elever som kostar mindre att undervisa. Exempelvis elever som talar bra svenska, som har högskoleutbildade föräldrar och som inte har någon funktionsvariation, diagnos eller koncentrationssvårigheter. Genom att locka lönsamma barn kan de ta ut mer vinst. Detta gör att friskolorna skapar segregation. Det vill vi ändra på. Håller du med?
2. Varje elev tar med sig en pott skattepengar till sin skola, kallad ”skolpeng”. Eftersom det inte finns någon vinstbegränsning så tjänar friskolorna på att locka elever som kostar mindre att undervisa. Exempelvis elever som talar bra svenska, som har högskoleutbildade föräldrar och som inte har någon funktionsvariation, diagnos eller koncentrationssvårigheter. Genom att locka lönsamma barn kan de ta ut mer vinst. Detta gör att friskolorna skapar segregation. Det vill vi ändra på. Håller du med?





3. Friskolor får idag öppna var de vill utan godkännande av de folkvalda politikerna och utan hänsyn till de skolor som redan finns så länge de uppfyller ett antal kriterier. Detta i kombination med att de tjänar pengar på att locka elever som är billiga att undervisa gör att fördelningen av antalet skolor mellan olika områden ofta blir orättvis. Friskolor vill gärna öppna i rika områden vilket gör att fördelningen av skolor kan bli orättvis. Detta vill vi ändra på. Håller du med?
3. Friskolor får idag öppna var de vill utan godkännande av de folkvalda politikerna och utan hänsyn till de skolor som redan finns så länge de uppfyller ett antal kriterier. Detta i kombination med att de tjänar pengar på att locka elever som är billiga att undervisa gör att fördelningen av antalet skolor mellan olika områden ofta blir orättvis. Friskolor vill gärna öppna i rika områden vilket gör att fördelningen av skolor kan bli orättvis. Detta vill vi ändra på. Håller du med?





4. En friskola kan lägga ned utan förvarning vid exempelvis konkurs. När John Bauer-koncernen lade ner 2013 drabbades 11 000 elever och 1000 lärare på 36 skolor. Därför är kommunala skolor skyldiga att ha en överkapacitet av skolplatser ifall de över en natt skulle behöva ta emot elever från en nedlagd friskola. Ändå är det inte tillåtet att kompensera kommunala skolor för denna framtvingade överkapacitet idag. Detta vill vi ändra på. Håller du med?
4. En friskola kan lägga ned utan förvarning vid exempelvis konkurs. När John Bauer-koncernen lade ner 2013 drabbades 11 000 elever och 1000 lärare på 36 skolor. Därför är kommunala skolor skyldiga att ha en överkapacitet av skolplatser ifall de över en natt skulle behöva ta emot elever från en nedlagd friskola. Ändå är det inte tillåtet att kompensera kommunala skolor för denna framtvingade överkapacitet idag. Detta vill vi ändra på. Håller du med?